Tentavecka

Jag har inte försvunnit. Det är bara lite mycket nu med jobb, skola, katter, dans och allt det där andra som måste göras. På lördag är det salstenta. Innan dess ska jag ha lämnat in två (ännu inte färdiga) uppgifter, läst en massa kurslitteratur, jobbat mm. Tidsekvationen går helt enkelt inte ihop. Det handlar inte om hur jag ska hinna allt, utan om vad jag kan hoppa över.

Man kan väl säga att jag är skitstressad, helt enkelt. Och sånt brukar påverka kommunikationen med andra. Man blir liksom lite inbunden när man är för stressad. Helt fokuserad på det man ska göra och hinna med. Jag satt med en uppgift i går med två kursare, och jag undrar om inte vi alla tre var lika stressade... Vi pratade en del om uppgiften medan vi gjorde den, men det kändes som om ingen riktigt orkade ta in problem som de andra stötte på. Orden blev liksom hängande i luften, på nåt sätt.

Det ironiska är att om jag hade orkat ta in vad de sa, så hade jag säkert löst uppgiften snabbare. Vilket i sin tur hade gett mig mer tid till tentan, kurslitteraturen och allt det där andra. Det är som en ond cirkel. Vi får se om jag lyckas bryta mönstret den här veckan...